Ur led är tiden

Här kommer de utlovade bilderna på vår lilla altan, med nya ljuset uppsatt.

Här ser ni gullvivan som blommar (trädgårdsviva, måste vara tydlig enligt Tony)
Medans jag ändå var i farten med kameran fick tullan agera fotomodell.
Måste ju snygga till sej lite inför fotograferingen.

Så här söt och fin blev vår lilla tjej.

Smultrontjejen.

När jag var till stan förut för min astma koll så stod helt plötsligt Älgko med kalv mitt på vägen och trampa. De rantade kring lite innan de valde att ta vägen genom skogen istället.

De var max tio meter från bilen. Försökte fota med mobilen men det gick inge bra. Tyvärr.

Ha det nu så bra och sköt om er.

Kram

Första advent

Äntligen är det första advent. Det är nog en av de bästa dagarna på året tycker jag.
Som ni vet så är ju Rasmus hemma på visit och önskade då baka pepparkakor.
Vi skulle ha gjort det igår men det hanns inte med så idag slog vi till.

Så här kul hade vi:

Min stora lilla son, 16 år......

Med byxhäng och allt

Jag försöker få till en mamma/son kram.
Rasmus är ingen linslus direkt.

Till slut så fick jag som jag ville.

Lite mysigt tycker han att det är.
(obs: jag är inte drogad, halvblundar lite bara)

Full fart med formarna.

Så här blev det till slut.

På det lilla fatet är det Rasmus pepparkakor.

Medans jag ändå var igång så satte jag ihop årets pepparkakshus.

Än så länge är det helt och fint

Men......

Nonstoppen räckte inte, så bara ena taksidan är täkt.

Ska köpa mer imorgon och göra färdigt

På förmiddan medans Rasmus sov och Tony jobbade, så slängde jag ihop lite lussebullar.

Goda som sjutton blev de.

Adventade huset gjorde jag igår och Tony satte upp ute belysningen på altanen.

Tomteskylten sitter i rabatten och gullvivorna blommar. (bild kommer på det)

Jo, det är sant, gullvivorna blommar fortfarande eller igen kanske jag ska säga.

Nu ska jag glögga med familjen.

En RIKTIGT skön advent önskar jag er.

Kram

Nu är jag tillbaks

Äntligen hemma.
Jag har saknat min familj (Tony Rasmus och Tullan) och mina systrar men även er mina bloggiss vänner.

De här dagarna på Brännö har betytt oerhört mycke för mej. Jag har verkligen grävt djup i mitt inre. Jag har ransakat och rensat. Jag är en helt ny människa nu, känns det som.
Nu ska jag bara sortera upp allt det nya i min hjärna.
Otroligt fina nya vänner för livet har jag fått. De har haft samma sjukdom som jag.
Vi ska fortsätta att stötta varandra genom mejl och telefonkontakt. Vi ska även träffas live igen framåt våren.

Rasmus är hemma denna helg, härligt. Idag ska jag först skjutsa honom till tandläkaren sen ska vi vidare till Marieberg för lite shopping.
Tony ska ut med jobbet ikväll så det blir lite slappning framför tv:n för min del.
Imorgon blir det pepparkaksbak (Rasmus önskan) och en tur upp på fältet. Ska hämta lite mossa tänkte jag. Ska även städa och pynta vårt lilla hus inför advent. Kanske. om jag orkar så bakar jag lite lussebullar.

Nu ska jag sätta lite fart så det blir nåt gjort.
Ha en underbardag.
Kram

Tjingeling

Nu åker jag till Brännö för lite rekreation.
Vi ses/hörs igen på torsdag när jag återvänder med förnyade krafter.

Ha det jätte bäst tills dess.
Kram

Knas men bra till slut

Jorå, vi hade tjejkväll mina älskade systrar, systerdotter och jag.
Men det började inte så smidigt som jag önskade.

Hela dagen var jäktig och stressig, jag har ju massor att fixa inför resan imorgon.
Det kom folk hela tiden och hämtade och lämnade saker.
När jag ska göra något eller åka nånstans så vet jag EXAKT hur mycke tid allt tar.
Det får inte bli fel nånstans för då blir det galet. Så blev det igår.

Precis minuten innan jag skulle duscha, blev jag nödig. Det gick inte att vänta.
Då blev jag sen första gången. Sen kom Tonys kompis och skulle hämta grejer. Ännu mer sen.
Syster skickar och frågar om jag är på G. Jorå, typ snart.
Plockar ihop allt som ska med och inser att nån tågbiljett hämtar jag inte nu, det hinns inte.
80 på Gräve, stressa, stressa, stressa. In till syster för upplockning av nyckel.
Pratar lite och inser att jag nu är ännu mer sen till syster nr två.

Måste in på Ica Maxi i Kumla för att ordna grönisar till Tacosen, jag hade inte hunnit det än.
Men det går ju fort, raffsa ihop betala och ut.
TRODDE JAG.
Hamnade bakom en tjej med lagom mycke i en sån liten vagn. När kassörskan nästan var klar säger tjejen: Den här skanngrejen ska DU ha den? HALLÅ människa hur dum får man bli.
Det var första gången hon skannade. Troligen första gången hon var ute överhuvudtaget enligt min mening.

Nu var jag RUGGIGT sen. Men efter hämtning av syter och sen Matilda så blev det desto lugnare. Vi fixade mat och dukade lite extra fint till lillasyster. Mös, pratade, mös pratade och pratade lite mer. Nån film hann vi inte med.
Det får bli nästa gång. Vi har pratat och ventilerat allt från allvarliga till roliga saker.

TACK KÄRASTE SYSTRAR FÖR EN HELT FANTASTISK KVÄLL!

Önskar er alla en skön lördag. Ta på betongskor om ni går ut för shit vad et blåser.
Kram

Tjejkväll

min föskylning är mycke bättre nu. Tack för alla kommentarer.
Var på kalas igår hos Tonys systerdotter. Jätte trevligt med fika och lite sällskap.
Jag höll mej undan lite extra eftersom jag snorar lite man vill ju inte smitta ens med en vanlig förkylning.
Men som sagt är det bättre idag.

Snart mycke snart ska jag snygga till mej, ta bilen till stan, hämta ut tågbiljetter, nyckel hos syster på jobbet, sen bär det vidare till Kumla.
Mina älskade systrar och systerdotter ska ha tjejkväll.
Vi ska äta tacos och kolla på film. Mysigt, mysigt.
Carina och jag hämtar Matilda halv fyra på dagis och ser till så maten är klar när Sara kommer från jobbet. Lite service ska hon ju ha vår lilla syster.

Önskar er en riktigt trevlig och skön helg.
Kram

Uschlig

Ja, jag är genom förskyld och kan/vill inte jobba.
Idessa tider när det springer runt ett svin och smittas måste man va försiktig.
Jag har inte och tänker inte ta vaccinet. Dels så tror jag inge på det och dels får jag troligen inte ta det med tanke på vad jag pumpades med under min sjukdom.
Jag är redan förgiftad kan man säga.

Nu är jag iallafall förskyld och alla tror det är svinet.
Men det är det INTE. Bara en vanlig trälig förskylning som slår ut mej lite hårdare
än vanligt då mitt imunförsvar ännu inte är helt på topp.
Men jag över lever det också, även om näsan värker och jag är helt slut bara jag rör mej.
Suck vad man blir ynklig för lite snuva.

Annars händer det inte så mycke på den här fronten. Det är som vanligt med tvätt och städ (eller snarare brist på) som i vilket hem som helst.
Jag har fått erbjudande att åka på rehabilitering nästa vecka.
Det är på Brännö utanför Göteborg. Lite fix med det ekonomiska bara så är det klappat och klart. Jag får träffa andra som gått igenom det samma som jag samt hjälp att komma vidare.
Det är verkligen en grej för mej. Jag åker isåfall redan på söndag och är borta till torsdag.
Usch vad jag kommer sakna min Tony, Tullan och er förstås. Men jag tänkte komma hem som en ny människa och orka vara mej själv igen.

Nä, nu ska jag fundera på lite mat sen är det soffan som gäller. Det är inte många knop här hemma nu.
Sköt om er och akta er för svinet.
Kram

Försäkringsbolaget

jag håller på förfullt att bråka med Trygg Hansa. Det går trögt, men nu har jag fått hjälp av en läkare på vårdcentralen att tyda journalen.
Enligt henne finns ingen tvekan om att mina problem härstammar från skadan.
Hon ska nu skriva ihop något bra till försäkrings bolaget så jag ska få rätt.

Skulle det ändå bli problem så finns det ju som sagt massmedia och jag tvekar inte att ta kontakt.
Angående mitt speciella utseende så var de oroliga att det kom från skadan, därav kommentaren. Man har även gjort en ct för att kolla, men inget var fel.
Förutom att jag är avvikande i ansiktet förståss....

Nä, nu ska det lagas mat innan jag åker till Usö. Där ska jag först träffa min kurator sen ska jag hälsa på hos "mina" avdelningar för att ta lite kort till min bok.

Tack för alla underbara kommentarer.
Sköt om er nu, alla ni därute.
Kram

Helg mys

Hela helgen går i mysets tecken. Vi är nämligen i Vansbro hos Rasmus.
Shit vad jag saknar honom där hemma.
Igår så kollade vi på Idol tillsammans allihop och gissade/önskade ven som skulle åka ut.
Jag har ju redan bestämt vilken ordning de ska åka men det sket sej igår.
Ja, ja trevligt hade vi iallafall innan Tony och jag åkte iväg till skogen där vi stallt husvagnen.

Idag har vi mest slappat. Jag kokade grytbitar och Rasmus tog om TRE gånger. Nu sover han på maten. Tony och jag tog en tur på byn för att få lite motion och friskluft. På tillbaka vägen tog vi svängen förbi kondiset. Hmmmm vilken nytta promenaden gjorde.

Nu ska vi fika på det goda, senare ikväll blir det ugnsbakad potatis och oxfilè.
Imorgon bär det iväg hem igen.

Ha det jätte bra. Ta hand om er.
Kram

Lycka

Jag mår lite bättre idag. Jag bokade en dejt med min kurator igår.
Hon är helt underbar. Ska träffa henne redan på måndag.

Nu till något riktigt roligt.
Jag ska bli moster igen.
Japp, så är det. Jag är så glad för min syster och hennes familj.
Grattis.

Ha nu en riktigt bra dag alla ni där ute.
Kram

Tjohoooo

Nu har det börjat ljusna ute och medans jag gör mej iordning för att åka till jobbet, kastar jag ett öga ut genom fönstret.
Vad får jag se????
Jo, det snöar och det har nog hållit på en stund för backen är alldeles vit.

Snacka om att få upp humöret lite. Jag blir barnsligt förtjust och trots mitt o,roliga humör så pirrar det av spirande lycka i kroppen.

Nu kan det bara bli bättre.
Hoppas det snöar hos er också.
Kram

Dagens sanning

Idag är jag så ful så det är synd om mej.
Ja, inte fulare än vanligt kanske men jag känner mej verkligen ful idag.
hur som helst, så här är det:

Alla vackra, rika och våra kungligheter far genom livet på en räkmacka.
Alla vi andra, vanliga, halv hyffsade "svenssons" får hanka oss fram på en
råttäten och möglig limpmacka.

Livet är inte rättvist, så är det bara.

Ja, som sagt jag ligger inte på topp vad gäller humöret just nu. Trött som sjutton är jag.
Jobbar och står i, har svårt att sova på nätterna och allmänt bara uschlig.
Men det är bara att rycka upp sej, bita ihop och leva vidare.

Ha en riktigt bra dag alla ni därute.
Kram

Ingen kommentar

Ni kan fortsätta skratta. För när jag lyfte på formen kom den här fram:
Mer behöver jag nog inte säga. Eller hur.
Kram

Jag är fenomenal

Eller inte.....
Eftersom det är fars dag så tänkte vi åka ner till min lilla pappa när Tony slutar jobbet.
Då drabbades jag av det stora rycket. Istället för att köpa något opersonligt dravvel på Konsum så vispadde jag ihop en sockerkaka. Ja vilken bra idè.
Eller inte.....
Alla vet ju vid det härlaget hur "bra" jag är på att baka.

Det såg väldigt bra ut en lång stund. Men när uret pep att den var klar och skulle tas ut, var den långt ifrån klar och såg ut så här:
Jag satte uret på ytterligare 15 minuter och väntade.
Det pep igen och jag öppnade luckan, Då såg eländet ut så här:

Nu står den på bänken och skäms. Det osar det bränt ( den rann över) istället för nybabakat och nystädat (städade gjorde jag innan baket, smart va).

Hoppas bara skiten smakar bättre än det ser ut. Just nu lutar det åt något operssonligt dravvel från konsum. Vi får se hur det blir.
Nu ska jag vädra.

Önskar er en riktigt skön farsdag utan misslyckade sockerkakor.

Kram

Äntligen

Lyckan var stor igår när jag anade de första små men tappra flingorna. Jag log med hela kroppen när jag upplyste mina kollegor om att jag tror det snöar, väldigt lite men det är snö.
Hela kvällen, natten och dagen har snön fallit här. det är väl kanske 2-3 centimeter.
Nu hotas det med att det ska försvinna, men jag är lycklig förstunden ändå.
Det var så mycke ljusare imorse när jag släpade mej iväg till jobbet.

Det är nu slutet på veckan och det märks. Jag ballar ur på jobbet med skratt attacker för minsta lilla. Tur att de jag jobbar med är likadana. De förstår mej.
Hur det ska bli imorgon när det är fredag och jag brukar va fredagsgalen det vill jag inte ens tänka på. Kul har vi iallafall.

Ha det nu så bra i snön. Tack för alla fina kommentarer.
sköt omer och håll er på vägen.
Kram

När jag blev sjuk

Som ni vet så har jag under senvåren och sommaren kämpat mot sjukdom.
Jag hade inte klarat det utan min familj, alla mina nära och kära och mina vänner.
Det svåraste tycker jag var att berätta. Många olika reaktioner fick jag och det kändes
skönt att alla (nästan alla) vågade reagera. Ingen reaktion är fel i ett sånt här läge. Och att ni VÅGADE fråga. Det underlättar för den drabbade.
Tänk på det om nån i er omgivning drabbas, VÅGA fråga, VÅGA finnas där, UNDVIK INTE.

Mina tankar har farit runt i huvet, jag har försökt hålla humöret någorlunda på topp hela tiden. Jag tror att positivt tänkande kan läka det mesta. Undertiden som det var som mest intensivt så fannas jag bara. Nu när allt är över och jag sakta men säkert är på väg tillbaka så kommer mina reaktioner och kännslor över vad jag gått igenom.
Jag är inte alltid så rolig att ha med att göra.
Men jag är så otroligt glad över att jag klarade det.

Tack alla ni som fanns där och stöttade mej.

När jag blev sjuk så fick jag av min underbara vän Helène en bok. Tack Helène.
I den kunde jag skriva ner allt om min sjukdom, mina behandlingar och mina tankar och känslor. Medans det pågick så kunde jag inte det.
Men nu har jag börjat bena i allt jag varit med om. Det är skönt att få sätta det på pränt, men också kännslomässigt jobbigt att gå igenom det igen. Men jätte nyttigt.
Jag behöver det för att bearbeta allt.

Så här ser min bok ut.

Under de olika flikarna har jag nu börjat skriva ner allt som hänt. Jag kan verkligen rekomendera alla som drabbas av svår sjukdom att göra något liknande.
Det är bra för mej som drabbat och den är bra för mina annhöriga och vänner som, när jag är färdig,ska få chansen att läsa den om de vill.
Jag har lite kvar att skriva innan den finns tillhands, men klar blir den kanske aldrig.
Jag ska besöka "mina" behandlings platser och be att få ta bilder som jag sedan ska sätta in i boken. Allt för att ge en bild av vad jag gått igenom.

Ta hand om varandra och sköt om er.
Lyssna på kroppen och stå på er om ni känner att nåt känns fel.
Ge er inte.
Kram

Jobb, jobb, jobbb

Nu har jag börjat jobba fullt. Äntligen.
Men efter som jag går på timmar så är det inte varje dag som det blir fulltid.
Började stenhårt igår. Var på Behrn som jag är varje måndag.
Vi var 5st på 36 rum (det är 54 totalt) var av 10 sviter.
I flera av rummen hade de sovit fler än två, vi slet i ÅTTA timmar.
Jag dog nästan när jag åkte hem. Hade egentligen några ärenden
att uträtta på stan men sköt på dem tills idag. Orkade inte.
Jag har inte jobbat så mycke sen i MARS.

Men, men nu är jag igång igen. Känns riktigt skönt.
Idag är jag ledig och ska fixa lite hemma så som byta lakrn, tvätta m.m.
Sen ska vi till stan och uträtta det jag inte gjorde igår.
Ha en bra dag därute mina vänner. Snart kommer det SNÖ...
Kram