Paus

Tar lite paus från mina bloggar och facebook ett tag. Det är lite mycke just nu.
Jag återkommer när jag fått balans igen. Har viktigare saker att reda upp först.

På återseende.
Kram Camilla

Lite vårnytt

Hade lite ärenden till staden idag så jag passade på att kolla lite affärer när jag ändå var ute på vift.

Gjorde ett litet kap kan man säga. Om man blev medlem på Cubus fick man 30% rabatt direkt på köpet så jag slog till på ett par byxor. Sen smet jag in på H&M och köpte en Hoddie som jag spanade in för några veckor sedan. 

Här nedanför kan ni se resultatet av mina inköp.



Hoddisen 149:- och byxorna 199:- (ordinarie alltså, jag gav 169:-)
Nu får ni även en glimt av min nya frissa :)

Kram Camilla

Vårruset nästa

Redan förra året bestämde jag att jag skulle va med på Vårruset i år igen. Jag kunde ju inte springa då efter operationen. Men mitt mål i år är att åtminstonde kunna springa lite.
Jag är på god väg iallafall. Från att ha varit totalt otränad ( har inte gjort nånting på ett år) till att bara längta efter nästa promenad och känna springet i benen har gått fort.
Jag varierar mellan tre olika långa promenader som jag tar i rask takt.
Igår när jag tog lilla rundan på ca 3 km så känndes det som att jag bara ville jogga iväg.
En riktigt härlig känsla.
Så fort det torkat upp på odlinge gärdena ska jag börja springa och gå i intervaller.
Gissa om jag längtar. Nu ska jag bara kasta in anmälan oxå, vore ju förargligt om jag missade sista anmälningsdagen.

Trevlig fredag på er.
Kram Camilla

Ibland blir man bara så glad. Idag tex kom min kära man hem med dessa
underbara rosor till mej så att jag skulle bli lite glad. Är det inte gulligt?

Jag är lite ur form just nu. Idag för exakt ett år sedan blev jag opererad i magen.
Den senaste tiden har jag tolkat minsta lilla magont och funderat på om det är tarmarna som spökar igen. Men än så länge har det inte varit så. Peppar, peppar....

Dessutom fick jag veta att försäkringskassan kanske inte beviljar min sjukskrivning eftersom jag är timmanställd och då måste bedömas utifrån hela arbetsmarknaden :(
Det innebär i såfall att jag inga pengar får. Jippi liksom....

Men, men, det löser sej nog. Snart är jag på topp igen. Har ju lite roligheter att se fram emot oxå. Som att en vän från Dala Järna kommer hit på lördag och stannar över natten. Vi ska gå på "Dyngkåt och hur helig som helst" med Mia Skäringer.

Sen är ju nya tatueringen på gång. Det kommer bli så bra. Bara att bita ihop och kämpa vidare. Fånga dagen liksom :)

Kram camilla

Är jag vuxen nu?

Då jag nästan är uppe på min matchvikt igen så måste jag börja tänka på vad jag äter.
Har därför bestämt att sluta med godis i veckorna och bara äta på helgen. Det har blivit endel sånt de sista månaderna. I stället ska jag spara undan 100:- i veckan på ett särskilt konto.
Dessa pengar ska användas till något kul, en resa eller liknande.

Tony som oxå gillade idèn ska spara undan lika mycke på samma konto. Det blir ca 10 000:- på ett år har vi räknat ut. Hur han gör med godiset vet jag dock inte. Det återstår att se.

Med tanke på att jag vid nästan 40 års ålder, äntligen, börjat med ett regelbundet sparande måste väl tyda på att jag börjar bli vuxen ;) eller?

Kram Camilla

Tappat sugen

Att vara sjukskriven och bara gå hemma och dra är inte min grej. Föreställde mej att jag skulle ta långa promenader i solen eller sitta på altanen och läsa.
Inget av det har jag gjort. Jag har liksom ingen motivation att ta mej i kragen och sätta fart.
Jag kan ju göra det i morgon. Jag har ju flera veckor kvar av den här mardrömmen.

Tänkte hälsa på så många av mina nära vänner men så fick Rasmus halsfluss, så jag vågar inte åka nånstans för smitt risken. Eller oxå har jag inte tillgång till bilen eller att det är onödigt för bensinen är så dyr. Hela tiden är det nåt som drar ner mej.
Så fort jag gör nåt, så som städar eller grejar hemme, får jag höra att jag ska ta det lugnt. Ändå har jag fått klartecken från läkaren bara det inte gör ont och att jag inte glömmer bort att vila ibland.

Jag gör ju inget annat än sitter på min allt bredare röv och jäser. Jag är konstant godissugen och bara proppar i mej. Det skulle ju funka om jag rörde på mej oxå. Men som sagt jag får inte tummen ur.
Finns det någon med lite motivation därute som kan tänka sej att dela med sej till mej innan jag lägger mej ner och dör av tristess?

Sjukt i stugan

Blev en tur till vårdcentralen idag med min stackars son.
Hans hals va det fulaste jag sett på länge. Konstigt nog så gick det ganska fort.
Domen blev halsfluss ELLER körtelfeber. Läkaren kunde inte säga säkert då halsprovet inte visade något. Men det såg ut som halsfluss fast det kunde likagärna va körtelfeber.
Klurigt eller hur?
Hur som helst så fick vi penicilin utskrivet så förhoppningsvis blir det bättre snart.
Stackars Rasmus.
Just nu trynar han som bäst i sitt rum. Kanske lika bra att sova bort skiten.

Kram Camilla

Klimakteriet

Jag svettas mycke och ofta. Det är en av biverkningarna efter behandlingarna av min sjukdom, att jag hamnat i klimakteriet.
Ibland tror jag att jag är helt bakom flötet. Ta bara detta som ett exempel:

Jag sitter helt lugnt i soffan och kollar på tv:n. Iklädd T-shirt, långärmad, byxor
(i vintras även långkalsonger), strumpor och tofflor inbylsad under en fleece filt och fryser
så jag nästan skakar.
Helt plötsligt, helt utan förvarning, blir jag SÅ varm. River av mej  filt, tofflor och tröja
nästan panikslaget.
Flåsar, stönar och gnäller över att jag inte kan ta av mej skinnet oxå. Så varm blir jag.
I nästa sekund åker tröja, tofflor och filt på igen med orden " jag fryser så".
Inte konstigt att Tony tittar lite konstigt på mej samtidigt som han sakta skakar på huvet.

Det är ändå ett litet pris jag fått betala för att få va frisk. Jag äter hormoner för att dämpa det värsta och det är faktiskt bättre mot hur det va för snart två år sen när det började.

Kram Camilla

I`m back

Japp det är sant. Jag startar upp bloggen igen.
Jag känner att jag återigen vill dela mitt liv med er.

Vad har hänt sen sist då?
Kanske inte så mycke egentligen. Men jag har vuxit som människa och funnit mej själv igen.
Det känns så otroligt skönt.

Vad kommer jag att skriva om denna gång då?
Det kommer bli lite inredning, lite om mina tappra försök till en fin trädgård och förstås hur mitt liv som helhet flyter på. Lite om min älskade familj och vår knasiga katt såklart.

Hoppas ni kommer ha många trevliga stunder tillsammans med mej.
Kram Camilla