Japp då var man hemma igen. Jag gillar inte att vara borta från familjen någon längre tid så jag skyndade mej att bli pigg. Var uppe ur sängen straxt efter frukost igår morse. gick på toa, tvättade och klädde mej. Ovanligt tidigt, tyckte de på avdelningen, efter en sån operation. Då känner de inte mej.
Till lunch letade de efter mej men jag satt snällt vid bordet i lunchrummet och väntade. De började förstå att jag inte är som alla andra. Hade lagom släckt ner mina blå när min kära stora syster Carina tittade förbi innan jobbet. Skönt att få tal lite med nån man känner, passsade på att öppna en godis påse som jag sparat. Hade lagom slumrat till igen när Tony min älskade kom förbi. Då var jag nästan medvetslös av trötthet.
Vi drack lite kaffe och mumsade godis innan han gick igen. Sen var det dax för middag, torr och tråkig fisk, men det gick ner. Har ätit allt som bjudits och rört på mej så mycke som möjligt för att få igång kroppen igen.
Nu är jag som sagt hemma igen, inte allt för kaxig kan jag säga. Har fått med värktabletter ifall
att och blodförtunnande sprutor som jag ska ta i fem dagar.
Nu ska jag försöka vila lite innan vi ska äta. Sen tänkte jag föröska mej på en fika i solen på lilla altanen. Tack för alla värmande kommentarer. Ni är underbara.
Sköt om er och njut av den, trots allt nalkande, våren. Kram
4 kommentarer:
Skönt att det gått bra. Vad kan passa bättre än en stor strålande sol dina kommande sjukskrivningsdagar.
kram
Vad skönt att allt gått bra och du är hemma igen! Ta det lugnt nu några dagar!
Krya på dig-kramar Annemari
HejKära syster!
Njut av solen men skynda långsamt att tillfriskna.
En stor kram till dig....
Det är skönt att läsa att någon nog har ondare. Taskigt men sant (-;
Försök nu att ta det lugnt och vila dig bra.
Kommer ihåg dom där sprutorna, fick sånna efter Teos snitt. Jag är inte lika sprut rädd efter det.
Skicka en kommentar