Rörd....

Till tårar blev jag när jag kom hem från Usö. Ja, jag är lätt rörd och gråter när jag är känslosam.
Vad som fick mej att gråta lite idag var ett kuvert på bordet. Det var adresserat till mej.
Moster Camilla stod det. Jag läste visserligen Monster Camilla.
Det började rycka i tårkanalen redan innan jag öppnade. Jag hade mina aningar.
Mycke riktigt, det var från min käraste syster dotter Matilda. Började snyfta också min tok.
Innuti låg det ett underbart kort:
Som Matilda knåpat ihop, bara till mej.
Det låg också ett snyggt halsband som hon pärlat till mej

Innuti kortet har Tillan själv skrivit en hälsning. Hon är bara 3½ år. Då ska man inte kunna skriva själv.

Är det konstigt att man blir rörd när man får sån underbar post.

TACK ÄLSKADE LILLA TILLAN!

Till er andra: Kramar i massor.