Natten mot söndag, närmare bestämt vid ett tiden kom vi äntligen hem.
Åre är underbart men ni vet "borta bra, men hemma bäst"
Jag kommer nog aldrig mer åka bort. Det ger så mycke extra jobb när man väl kommer hem.
Bara en sån sak att katterna har legat i vår säng (förbjudet ivanliga fall) hur mycke hår som helst. Bytte lakan på natten. Kattlådan fullkomligen stank. Åkte ut över natten.
Tvätt högt och lågt, grus och katthår överallt.
Kissarna var iallafall glada att se oss. Pricken har varit framme och ätit och kelat när Pernilla varit här, men Tullan....
Hon har tillbringat "semestern" under bilen i garaget....
Någon som är förvånad? Nä, trodde inte det.
Idag har jag varit på Sveriges sämsta ställe alla kategorier. ARBETSFÖRMEDLINGEN.
Vad kan man säga: massor av handläggare som rusar omkring och ser upptagna ut. En kö som nästan når ut på gatan och tjugo nr före mej. Då har jag först ståt i kö en halvtimme för att få veta att jag måste ta ett nr för att få hjälp.
Man kan bli galen för mindre. Ja, ja nu är allt ordnat och jag söker vidare bland "alla" jobb som finns. Ha, det var dagens skämt.
Nu är ju alla som hade sommarjobb, arbetslösa igen, så konkuransen hårdnar.
Men efter som jag är så bäst kommer jag snart ha ett jobb.
Sköt om er och ta hand om varandra. En liten extra ombrydnad till lillasyster med jätte värkande rygg. Kram
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Mitt i livet
I torsdags den 29 September var jag återigen på kontroll för min cancer. Jag är fortfarande frisk, allt ser bra ut. I tre år till kommer jag...
-
Just nu är jag inne i en trälig period. Jag är allmänt ur humör. Det är ett år sen som jag fick veta att jag var sjuk. Min nya operation har...
-
Det händer inte så mycke här på Trådvägen för tillfället, så jag har inte så mycke att blogga om. Jag jobbar ganska mycke och så skottar vi ...
-
Cytostatika eller cellisar, som jag valde att kalla det, fick jag min förta omgång av den 26:e maj. Om strålningen känndes läskig så var det...
2 kommentarer:
Tack för det!
Kramar flirpan
Hej Camilla!
Tack för dina uppmuntrande ord. Säkert är det så att jag behöver komma utanför hemmet lite mer, svårt bara när skruttan ammar mestadels. Men det kommer andra tider! Visst blir bilderna bra Jocke bara skryter eftersom han har den andra kameran! Hoppas att Hampus cykelintresse avtar med åren, den där sporten som din son sysslar med verkar ju livsfarlig. Skulle aldrig våga titta med båda ögonen!
Kram Hanna
Skicka en kommentar