När jag åkte med bussen till stan i morse, bara njöt jag av en otroligt vacker morgon. Det var bara 10 grader ute. När jag sen satt på tåget mot Stockholm slog den bistra sanningen mej.
Det är nästan höst nu!
När landskapet for förbi utanför fönstret så tidigt, var det så höstlikt. Jag gillar hösten, men den får inte komma riktigt än.
Efter ca 10, hemska, timmar på tåget är jag nu äntligen framme. Skräniga ungar och inte tillsägande mammor, försening på 27 minuter, vilka blir väldigt långa när 4 ungar röjer runt i vagnen. Tur jag sov lite på tåget till stockholm. Jag hade inte ens ro att läsa, men jag gjorde tappra försök.
Hur som helst nu är jag som sagt framme och ska bara njuta av lugnet, som trots allt folk, faktiskt finns här. Tydligen hade grannarna ovanför levt rövare i natt, men det blir inget mer med det för händer det inatt också kommer vi klaga.
Nu ska jag kramas lite med Tony innan ungarna kommer farandes.
Ta hand om er. Kram
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Mitt i livet
I torsdags den 29 September var jag återigen på kontroll för min cancer. Jag är fortfarande frisk, allt ser bra ut. I tre år till kommer jag...
-
Bara så där så tänkte jag utlysa en tävling. Gissa vårt STORA inköp. Den som kan gissa rätt lovar jag att baka en tårta till. Den blir inte ...
-
Jag har efter moget övervägande och mycke fundering, bestämt mej för att sluta blogga. Om det blir för alltid eller om jag tar upp bloggande...
-
Jaha då var återbesöket över och jag kan andas igen. Allt såg bra ut och inga spår av min skukdom. Lite skador efter behandlingen, men de ka...
1 kommentar:
Skönt att du hann med i alla fall! Kul att du kan blogga på distans! Stort lycka till önskar vi "sonen"!
Kramar flirpan & c:o
Skicka en kommentar