När jag åkte med bussen till stan i morse, bara njöt jag av en otroligt vacker morgon. Det var bara 10 grader ute. När jag sen satt på tåget mot Stockholm slog den bistra sanningen mej.
Det är nästan höst nu!
När landskapet for förbi utanför fönstret så tidigt, var det så höstlikt. Jag gillar hösten, men den får inte komma riktigt än.
Efter ca 10, hemska, timmar på tåget är jag nu äntligen framme. Skräniga ungar och inte tillsägande mammor, försening på 27 minuter, vilka blir väldigt långa när 4 ungar röjer runt i vagnen. Tur jag sov lite på tåget till stockholm. Jag hade inte ens ro att läsa, men jag gjorde tappra försök.
Hur som helst nu är jag som sagt framme och ska bara njuta av lugnet, som trots allt folk, faktiskt finns här. Tydligen hade grannarna ovanför levt rövare i natt, men det blir inget mer med det för händer det inatt också kommer vi klaga.
Nu ska jag kramas lite med Tony innan ungarna kommer farandes.
Ta hand om er. Kram
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Just nu är jag inne i en trälig period. Jag är allmänt ur humör. Det är ett år sen som jag fick veta att jag var sjuk. Min nya operation har...
-
Det är vad min kropp gör just nu. Den bara vrålar av värk efter allt jobbande. Det är inte roligt att vara jag idag. Men för hoppningsvis bl...
-
Denna biverkning som jag ska berätta om är en som dom aldrig hört talas om. Tyvärr blir jag utskrattad av omgivningen när jag berättar. D...
1 kommentar:
Skönt att du hann med i alla fall! Kul att du kan blogga på distans! Stort lycka till önskar vi "sonen"!
Kramar flirpan & c:o
Skicka en kommentar