Nu har den värsta ilskan lagt sej. Den var nog blandad med en rejäl portion rädsla. Jag förstår om Rasmus vill prova på, det gör vi alla, men han har ju en sjukdom som kan vara dödlig om man missköter den. Vi pratade en massa igår och jag talade om varför jag blev så arg, vad som kan hända och hur rädd jag var. Rasmus var väldigt ångerfull och ledsen.
Idag var han med mej på jobbet och hjälpte till. Vi passade på att prata lite mer runt det som hänt. Jag frågade om han blivit avskräckt nu med tanke på hur det gick, han säger iallafall att det är så nu. Kan bara hoppas att han verkligen menar det också.
Fredagen var i alla fall hur kul som helst. Jag åkte slalom med min lilla syster. Hur det gick till kan ni läsa om på hennes blogg, Familjen fastberg. Jag glömde tepåsarna hemma, Sara tappa vanten, jag klämde fast mobilen under hjälmen och fick en fantastiskt bra handsfree. Men det tyckte inte Sara. Roligt var det och vi kommer definitivt göra om det. Vi längtar redan tills Matilda kan åka så de kan bli med oss till Åre för lite åk i "riktiga" backar.
Nu ska det slappas framför tv:n innan det är dags för kvällsmat och lite senare bingen. Imorgon är det Karljohanskolan som väntar. Bara fyra dagar kvar till en dags ledighet. Skönt.
Sköt om er och var rädda om varandra. Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar